NOMINERAD TILL TÄNK OM-PRISET 2024
Konstkiosk är ett projekt som vill lyfta konstens och arkitekturens roll i samhället. Under sommaren 2023 användes konsten som medel för att engagera Kalmarborna i frågan om höjda vattennivåer och kusterosion.
Projektet bestod av en kiosk och utställningar i omgivningen. Det genomfördes ett antal aktiviteter på plats tillsammans med forskare, och allmänheten bjöds in att bidra.
TÄNK OM...
Nomineringstext
ACAN Sverige vill rikta strålkastarljuset mot ett projekt som har potential att göra stor nytta inom arkitekturens område.
Projektet ska kunna bidra till att flytta gränser, normer eller ge tekniska förutsättningar för att minska byggbranschens klimatpåverkan, vilket är kritiskt för att världen ska kunna hantera den akuta klimatkris vi befinner oss i.
Vi välkomnar initiativ eller projekt i alla skalor och former - experiment, forskning och rapportering såväl som byggnadsverk eller planer.
Varför ett pris?
Det pratas mycket om hållbarhet i byggbranschen, men det är tyvärr än så länge mer ord än verklig handling. Business as usual råder, vi bygger mer eller mindre som vanligt.
Byggsektorn står för en enormt stor del av samhällets utsläpp, materialanvändning och avfall, och det måste ändras drastiskt inom de närmsta åren om vi ska ha en chans att hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av.
De byggda miljöer vi har skapat idag medför också sina egna problem och vi behöver tänka annorlunda framöver för att få långsiktigt hållbara livsmiljöer.
ACAN Sverige delade 2022 ut sitt första TÄNK OM-pris, till ett projekt som bidragit mest till att flytta normen för hur vi betraktar arkitekturen i linje med våra nationella- och internationella hållbarhetsmål.
Vi tar emot nomineringar från alla olika håll i landet, och en jury med gedigen bakgrund inom arkitektur, akademi och vetenskap väljer ut en vinnare som tilldelas priset i nära anslutning till Sveriges Arkitekters Arkitekturgala.
Vinnare 2022: Plockhugget, som arbetar med hållbart skogsbruk.
Vinnare 2023: Föreningen Fasad, som arbetar mot rivningar i Göteborg.
Nominerade
Konstkiosk #6 – del av forskningsprojektet COALA
Konstkiosk är ett projekt som vill lyfta konstens och arkitekturens roll i samhället. Under sommaren 2023 användes konsten som medel för att engagera Kalmarborna i frågan om höjda vattennivåer och kusterosion. Projektet bestod av en kiosk och utställningar i omgivningen. Det genomfördes ett antal aktiviteter på plats tillsammans med forskare, och allmänheten bjöds in att bidra.
Motivering:
ACAN Sverige vill nominera Konstkiosk /COALA för att de visar hur mötet mellan forskning och konst kan användas för att sprida kunskap, skapa engagemang och förflytta normer, på ett sätt som andra kan inspireras av på vägen till ett hållbart samhälle. Genom sitt arbete uppmärksammar de och synliggör utmaningarna med ett förändrat klimat på ett sätt som medborgare och politiker kan möta i sin vardag. De skapar också ett diskussionsforum där dessa kan mötas. Forskarna kan fånga in lokal kunskap om landskapet och hur det förändrats över tid. Denna kunskap kan i sin tur bidra till framtidsvisioner för ett landskap i förändring.
Projektet Konstkiosk är initierat och organiserat av Peter Dacke och Christel Lundberg.
I projektgruppen ingår också Juan Carlos Peirone, design av mobil kioskbyggnad och Nicholas Hartman, grafisk formgivning.
Med stöd av Formas, Kulturrådet Swedish Arts Council, Smålandstriennalen.
I samarbete med SMHI Statensgeotekniska institut, SGI - Swedish Geotechnical Institute, SLU - Sveriges lantbruksuniversitet Kungliga Tekniska högskolan VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Återbruk – en handbok inom landskapsarkitektur, av MARELD
Motivering:
ACAN Sverige vill nominera ”Återbruk – en handbok inom landskapsarkitektur” där MARELD genomfört ett gediget arbete med att kartlägga återbruk inom landskapsprojekt. Handboken är både omfattande och väl genomarbetad. Förutom att handboken bidrar med vägledning och motivation är det också en uppmaning till branschen att driva på omställningen.
Boken kan fungera som inspiration för andra discipliner till att utveckla motsvarande handböcker, vilket kan skapa ringar på vattnet. Att generöst dela med sig av sin kunskap är precis vad branschen behöver i dessa tider.
Texten i handboken har skrivits med gemensam insats från flertalet medarbetare på MARELD. Laura-Kristine Bergman har hållit i att sätta samman texten för handboken och samordna arbetet. Följande personer har medverkat: Hanne Nilsson, Åsa Setterby Modéus, Kerstin Lönnhag, Emma Örtman, Martin Allik, Moa Hansson Broman, Oskar Ivarsson, Emma Lindberg, Ylva Ralph och Cecilia Gärde.
Layout och infografik är framtagen av Marje Eelma och Martin Eelma / Tuumik. Framsidan och illustrationer har gjorts av Helga Eknor
återbrukshandbok-landskap-mareld-komprimerad.pdf (ccbuild.se)
Varsam renovering – Förändrad policy av Svenska Bostäder
Svenska Bostäder beskriver vad den förändrade policyn innebär:
"Istället för att byta ut och slänga bort, vill vi vårda och reparera.
Istället för att vänta tills ett hus har stora renoveringsbehov, vill vi utföra mindre löpande underhåll.
Istället för att vi ska bestämma allt, vill vi bjuda in dig till att bestämma mer.
Istället för att evakuera vill vi att hyresgäster ska bo kvar under renoveringen."
Motivering:
ACAN Sverige vill nominera Svenska Bostäders ändrade policy gällande varsam renovering då detta är ett synnerligen gott exempel på en modig föregångare. Att lämna gamla hjulspår kan vara tufft och att då vara öppen och transparent med att man inte har alla lösningar, men att man vet i vilken riktning man behöver röra sig i, är beundransvärt. Som stort allmännyttigt bolag påverkar man både många hyresgäster och branschen i stort. Genom att ändra synsätt från att byta ut till att underhålla sparar Svenska Bostäder på jordens resurser och bidrar till normförändring.
Policyn möjliggör också att lägenheter frigörs till bostadskön och att de boende i större grad kan påverka sin hyra.
Kungliga Konsthögskolan - vidareutbildningar inom arkitektur
Motivering:
Kungl. Konsthögskolan erbjuder vidareutbildningar inom arkitektur, ettåriga postmaster-utbildningar riktade till yrkesverksamma. Utbildningsutbudet varierar något år från år. Utmärkande under de senaste åren har varit Restaureringskonst, Ombyggnadskonst, Decolonizing Architecture, Of Public Interest (OPI) Lab.
ACAN Sverige vill nominera vidareutbildningarna inom arkitektur på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm för sitt arbete med att vidareutbilda yrkesverksamma och fördjupa ämnet arkitektur i relation till omvärlden och dess utmaningar.
Kurserna opererar i gränslandet mellan arkitektur, konst, sociala praktiker och urbana frågor. De undersöker bland annat dekoloniala praktiker, det offentliga rummets möjligheter, kulturarvets roll. Hur tar vi hand om det redan byggda - såväl äldre som nyare byggnader - och hur förhåller vi oss till resurser och klimatpåverkan. När vi nu står inför den största utmaningen mänskligheten mött i modern tid kan vi inte fortsätta som förut. Utbildningarna fyller därmed en otroligt viktig funktion.
Genom att studenterna arbetar praktiknära/med reella projekt sprider de sin ökade kunskap både till sina arbetsplatser, projekt och i samhällsdebatten. Därigenom bildas en nära koppling mellan teori och praktik vilket blir en framgångsfaktor i omställningsarbetet.
För full transparens: Flera av oss som är aktiva inom ACAN Sverige har gått någon av utbildningarna. Nej, vi försöker inte lyfta oss själva. Det är många fler än ACANs medlemmar som i högsta grad är aktiva i debatten. Vi ser däremot ett ökat engagemang som en tydlig effekt av utbildningarna.
Supercykelvägar – Region Skåne
Motivering:
Region Skåne arbetar tillsammans med andra aktörer för att stärka Skåne som cykelregion, främja cykelkulturen och bli en plats där cykeln är det enkla valet för korta och lite längre resor.
ACAN Sverige vill nominera Supercykelvägar för sitt arbete med att bryta bilismen som förflyttningsnorm och att det istället planeras för alternativa transportslag som främjar naturens välmående, landsbygden och folkhälsan. Detta uppnås genom att mobilisera flera aktörer på såväl regional som kommunal nivå. Genom projektet återförs folkhälsa som en viktig aspekt i samhällsplanering. Resultatet har förutom att minska transportutsläppen, möjlighet att bidra till både bättre luftkvalitet och minskad försurning. Samt ett viktigt landsbygdsperspektiv, vilket är av stor betydelse då vi behöver lösningar som fungerar för alla.
Juryn
Maria Dabaieh
Marwa är arkitekt och BioGeometry®-utövare med erfarenhet av hållbarhet och miljömedveten arkitektur. Hon har arbetat de senaste 20 åren inom området nollutsläpp och jordbyggnader, hållbart bevarande, klimatkänslig design och klimatneutral design. Hennes forskningsfokus ligger på passivt och koldioxidneutralt lågteknologiskt folkliga metoder och deras anpassning för modernt energieffektivt och koldioxidfritt bygge. För närvarande adjungerad professor vid Ålborg universitet i Danmark och docent samt programansvarig vid Malmö universitet.
Kasper Benjamin Reimer Bjørkskov
Kasper är en arkitekt som är specialiserad på att omvandla komplexa miljömässiga och sociala utmaningar till innovativa, hållbara lösningar, som främjar inkluderande design och sporrar samhällsförändringar. Han har aktivt engagerat sig i ett flertal projekt som syftar till att visa på genomförbarheten av att bygga byggnader och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser utan extra kostnader.
Kasper Benjamin Reimer Bjørkskov är också väldigt aktiv i debatten, följtips på LinkedIn!
Fredrik Björk
Fredrik är adjunkt i miljövetenskap och doktorand i miljöhistoria, verksam vid institutionen för Urbana Studier, Malmö Universitet. Bland intresseområdena finns cirkulär ekonomi, där Fredrik ingår i Tankesmedjan Normskifte för Cirkulära samhällen.
Camilla Andersson
Camilla disputerade på Aaltouniversitetet i Helsingfors 2023 och arbetar med normkritisk och spekulativ design med fokus på genus och hållbarhet. Hon är en av pionjärerna inom normkritisk design och hade sin första utställning AbNorm på Arkitekturmuseet 2006. 2018 var hon en av curatorerna för NormForm på Arkdes. Efter 10 år som praktiserande arkitekt med fokus på bostäder har hon forskat med arkitektens arbetsverktyg som metod. Camillas projekt understryker hur arkitektur skulle kunna vara drivande i den stora samhällsomvandling som vi står inför på grund av den alltmer accelererande klimatkrisen.