TÄNK OM-PRISETS VINNARE 2022
UR JURYNS MOTIVERING:
..Plockhugget bidrar till normförflyttning genom att lyfta och praktisera ett nytt perspektiv på virkesproduktion i förhållande till skogens naturvärden. För att trä ska kunna anses vara ett hållbart material är ett hållbart skogsbruk en förutsättning och Plockhugget visar på ett sätt att åstadkomma just detta..
TÄNK OM...
Nomineringstext
ACAN Sverige vill rikta strålkastarljuset mot ett projekt som har potential att göra stor nytta inom arkitekturens område.
Projektet ska kunna bidra till att flytta gränser, normer eller ge tekniska förutsättningar för att minska byggbranschens klimatpåverkan, vilket är kritiskt för att världen ska kunna hantera den akuta klimatkris vi befinner oss i.
Vi välkomnar initiativ eller projekt i alla skalor och former - experiment, forskning och rapportering såväl som byggnadsverk eller planer.
Vinnare: Plockhugget
JURYNS MOTIVERING:
Med hänsyn till biologisk mångfald och med en grundsyn av regenerativt tänkande visar Plockhugget på ett framåtblickande och hållbart skogsbruk. Att dessutom kunna motivera hur ett mer långsiktigt arbetssätt är ekonomiskt hållbart, även på kort sikt, förändrar radikalt normerna för modern skogsförvaltning. Plockhuggets modell är inspirerande både som tanke och praktik och applicerbar på andra naturbruksmetoder bortom skogsnäringen. Därmed representerar Plockhugget exakt den uppskalbarhet som vi behöver se mer av.
Plockhugget bidrar till normförflyttning genom att lyfta och praktisera ett nytt perspektiv på virkesproduktion i förhållande till skogens naturvärden. För att trä ska kunna anses vara ett hållbart material är ett hållbart skogsbruk en förutsättning och Plockhugget visar på ett sätt att åstadkomma just detta.
Plockhugget främjar ett ansvarsfullt skogsbruk som tar tillvara naturens regenerativa förmåga och möjliggör att skogen kan återgå till den artrika miljö som den behöver vara för att motverka konsekvenserna av krisen för klimatet och den biologiska mångfalden.
Varför ett pris?
Det pratas mycket om hållbarhet i byggbranschen, men det är tyvärr än så länge mer ord än verklig handling. Business as usual råder, vi bygger mer eller mindre som vanligt, och kanske till och med i högre takt än någonsin.
Byggsektorn står för en enormt stor del av samhällets utsläpp, materialanvändning och avfall, och det måste ändras drastiskt inom de närmsta åren om vi ska ha en chans att hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av.
De byggda miljöer vi har skapat idag medför också sina egna problem och vi behöver tänka annorlunda framöver för att få långsiktigt hållbara livsmiljöer.
ACAN Sverige delar 2022 ut sitt första TÄNK OM-pris, till ett projekt som bidragit mest till att flytta normen för hur vi betraktar arkitekturen i linje med våra nationella- och internationella hållbarhetsmål och under vintern 2021/2022 mottogs nomineringar från alla olika håll i landet.
En jury med gedigen bakgrund inom arkitektur, akademi och vetenskap har valt ut en vinnare som den 7 april kommer att tilldelas priset under en ceremoni i Stockholm.
Nominerade
Max 4 Lax
Motivering:
Projektet visar på en möjlig förskjutning av normer när det gäller bostäder. Många av de nya bostadsprojekten är riktade mot en målgrupp med stort ekonomiskt utrymme vilket resulterar i en användning av större resurser.
Att ändra det tankesättet är avgörande om vi vill minska byggbranschens klimatpåverkan. Projektet behandlar flera sociala hållbarhetsfrågor såsom ensamhet bland äldre och hur man kan erbjuda dessa individer ett boende av hög kvalitet till ett överkomligt pris.
Projektet har en mycket realistisk och ambitiös strategi och vi ser att detta potentiellt kan få genomslag inom en snar framtid.
Plockhugget
Motivering:
Under den träbyggnadsvurm som råder kan man få intrycket att träbyggnation är den magiska lösningen på alla byggbranschens problem.
I och med debatten om skogen har vi insett att en stor del av Sveriges skogar utgörs av trädplantager, vilket innebär stora risker för den biologiska mångfalden. För att trä ska kunna anses som ett hållbart material är ett hållbart skogsbruk en förutsättning. Plockhugget har hittat ett sätt att gynna hållbart skogsbruk och att kunna bruka skogen för att tillverka byggvirke, samtidigt som skogens värden bibehålls.
Renoveringsraseriet
Motivering:
Renoveringsraseriet ifrågasätter normen om att det nya är det bästa. Att på ett bra sätt kunna ta tillvara på det vi redan har är helt nödvändigt för att vi som samhälle, bygg- och fastighetssektor ska kunna minska vår resursanvändning och därigenom våra utsläpp.
Renoveringsraseriet lyfter denna knäckfråga på ett tydligt och konkret sätt och förespråkar att vid renovering av fastigheter bevara, vårda och uppdatera tidstypiska byggnadsdetaljer istället för att riva ut och slänga. Därigenom bidrar de till en ny norm där det gamla är det “nya”.
Stadsträd.se
Motivering:
En levande miljö och vitala ekosystem är nödvändigt för motståndskraft även i urbana miljöer. Träd svalkar och skuggar i varmt klimat, hjälper till med att rena luften, tar hand om vatten vid skyfall, ger rum åt andra levande varelser. Och, inte minst, de är viktiga för mänskligt välbefinnande och hälsa.
Stadsträd.se lyfter vikten av träden och samlar data som gör det lättare att inkludera befintliga träd i arkitekturprojekt, från tidiga planeringsskeden och framåt.
Appen som bygger på crowdsourcing och insamling av digital information, riktar sig mot såväl yrkespersoner som allmänhet i alla åldrar, och ger möjligheter att ge våra stadsträd en högre status på längre sikt.
Upprop Nitrolack
Motivering:
I den rådande klimatkrisen måste vi vara extremt försiktiga med vad vi väljer att riva - byggnader är dyrbara både när det gäller resurser och utsläpp. Att riva och bygga nytt kan inte fortsätta att vara det "normala" tillvägagångssättet.
Debatten kring Nitrolack har potential att bli en vändpunkt mot ett mer medvetet tankesätt, som så väl behövs i Sverige just nu. Utöver detta breddar Upprop Nitrolack också diskussionen kring vilka byggnader eller historiska miljöer som är värda att bevara.
Juryn
Johanna Sandahl
Johanna Sandahl är ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen. Hon är utbildad agronom med en master i Rural Development Studies.
Johanna är även ordförande i EEB, European Environmental Bureau, Europas största nätverk för miljöorganisationer, och ledamot i bland annat Internationella miljöinstitutets styrelse (Lunds universitet) samt i Right Livelihoods Advisory Council. Hon har även medförfattat boken “Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens gränser.”
Duncan Baker Brown
Duncan Baker-Brown är praktiserande arkitekt, akademiker och aktivist. Han är baserad i London och grundare av BakerBrown - ett forskningsorienterat arkitektkontor. Han har arbetat, forskat och undervisat inom hållbar utveckling och cirkularitet i mer än 25 år. Han har vunnit flertalet utmärkelser, driver forskningsprojekt inom EU och är engagerad i en rad olika institutioner och nätverk - allt med fokus på hur vi hanterar det nödläge för klimat och biologisk mångfald vi befinner oss i.
Henrietta Palmer
Henrietta Palmer är arkitekt SAR/MSA och forskare, med fokus på stadsplanering, hållbarhet och rumslig rättvisa, för närvarande vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs Universitet.
Hon var tidigare konstnärlig professor i stadsbyggnad vid Chalmers, Göteborg, parallellt med biträdande vetenskaplig chef på Mistra Urban Futures (2015–2019). Under 2005–2015 var hon professor i arkitektur vid Kungliga Konsthögskolan, Stockholm.
Robin Rushdi Al-Sálehi
Robin Rushdi är förortsungen som blev stadsplanerare och hållbarhetsspecialist med ett tydligt syfte - att främja en verklig hållbar stadsutveckling genom att utgå från det befintliga beståndet.
Han har sedan sin TEDxUppsala skanderat att den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas och gjorde slag i saken efter sina år på fastighetsägar-sidan genom att grunda lokaldelningsplattformen Vakansa.
Han jobbar även med social hållbarhet och frågor som rör cirkulär affärsutveckling på White Arkitekter.