NOMINERAD TILL TÄNK OM-PRISET 2025
I samband med Göteborgs filmfestival gick en grupp aktörer samman för att lyfta den brännande frågan om skogen och samernas medbestämmande vid skogsföretagens avverkningar. I en aktion användes värdefull konst för att skydda Ohredahke samebys renbetesmarker från att skövlas. Greenpeace, Climate Live, Ohredahke sameby och konstnären Britta Marakatt Labba tillsammans med filmfestivalen står bakom.
TÄNK OM...
Nomineringstext
ACAN Sverige vill rikta strålkastarljuset mot ett projekt som har potential att göra stor nytta inom arkitekturens område.
Projektet ska kunna bidra till att flytta gränser, förändra normer eller ge tekniska förutsättningar för att minska byggbranschens klimatpåverkan, vilket är kritiskt för att världen ska kunna hantera den akuta klimatkris vi befinner oss i.
Vi välkomnar initiativ eller projekt i alla skalor och former - experiment, forskning och rapportering såväl som byggnadsverk eller planer.
Varför ett pris?
Det pratas mycket om hållbarhet i byggbranschen, men det är tyvärr än så länge mer ord än verklig handling. Business as usual råder, vi bygger mer eller mindre som vanligt.
Byggsektorn står för en enormt stor del av samhällets utsläpp, materialanvändning och avfall, och det måste ändras drastiskt inom de närmsta åren om vi ska ha en chans att hålla oss inom gränserna för vad planeten klarar av.
De byggda miljöer vi har skapat idag medför också sina egna problem och vi behöver tänka annorlunda framöver för att få långsiktigt hållbara livsmiljöer.
ACAN Sverige delade 2022 ut sitt första TÄNK OM-pris, till ett projekt som bidragit mest till att flytta normen för hur vi betraktar arkitekturen i linje med våra nationella- och internationella hållbarhetsmål.
Vi tar emot nomineringar från alla olika håll i landet, och en jury med gedigen bakgrund inom arkitektur, akademi och vetenskap väljer ut en vinnare som tilldelas priset i nära anslutning till Sveriges Arkitekters Arkitekturgala.
Vinnare 2022: Plockhugget, som arbetar med hållbart skogsbruk.
Vinnare 2023: Föreningen Fasad, som arbetar mot rivningar i Göteborg.
Vinnare 2024: Varsam renovering - förändrad policy av Svenska Bostäder
Nominerade
The Activist Cinema
I samband med Göteborgs filmfestival gick en grupp aktörer samman för att lyfta den brännande frågan om skogen och samernas medbestämmande vid skogsföretagens avverkningar. I en aktion användes värdefull konst för att skydda Ohredahke samebys renbetesmarker från att skövlas. Projektet fick namnet The Activist Cinema. Det är Greenpeace, Climate Live, Ohredahke sameby och konstnären Britta Marakatt Labba som tillsammans med filmfestivalen står bakom.
Projektet hade sin början i att Britta Marakatt Labba valts ut för att göra festivalens filmaffisch. När hon tagit fram tre alternativ föreslog Greenpeace och Göteborgs filmfestival att de borde användas för en aktivistisk manifestation, i samklang med festivalens tema; olydnad. Konstnären tackade självklart ja, eftersom det aktivistiska arbetssättet inte är henne främmande och för att hon söker verklig förändring. Hon känner väl till Ohredahkes sameby och situationen som råder runt deras renbetesmarker. Konflikterna mellan samebyn och Europas största privata skogsägare SCA har varit många och det här var ett bra läge att sprida kunskapen om detta. Tillsammans med samebyn hängde Greenpeaces aktivister upp de värdefulla tavlorna i några av träden på samebyns marker. Man satte upp kameror för livesändningar på filmfestivalen, för att fästa festivalbesökarnas och världens ögon på den hänsynslösa skövling som pågår idag.
Motivering:
ACAN Sverige vill nominera projektet The Activist Cinema till TÄNK OM-priset 2025 för att det tydligt illustrerar konflikten om skogen och att dagens situation är ohållbar på så många sätt. För att träbyggande ska kunna anses hållbart, med avseende på de multipla kriser vi befinner oss i, krävs ett i grunden förändrat, ansvarstagande skogsbruk.
Med lysande kommunikation har projektets deltagare tillsammans lyfts skogens betydelse, fört fram samernas kamp och gjort den synlig för flera. Vi vill nominera kampen, aktionen och skönheten som i projektet visar stor potential att flytta gränser.
Av: Göteborgs filmfestival, Britta Marakatt Labba, Greenpeace, Climate Live och Ohredahke Sameby
Tomelilla kommun: Munkmodellen som styr- och uppföljningsverktyg
Tomelilla kommun är den första kommunen i Sverige som använder Munkmodellen som planeringsverktyg. Munkmodellen, skapad av ekonomen Kate Raworth, fungerar som en kompass för mänsklig välfärd och har som mål att säkerställa att alla människors behov tillgodoses inom ramen för planetens resurser.
Sedan 2021 har kommunen arbetat med modellen för att integrera Agenda 2030 i planering och uppföljning. I samarbete med RISE genomfördes en förstudie om hur Munkmodellen kan användas som uppföljnings- och dialogverktyg i en svensk kommunal kontext. Hållbarhetsredovisningen 2022 markerade ett första steg, och 2023 mynnade arbetet ut i Tomelillas första “Kommunporträtt” – en uppföljning av hållbar samhällsutveckling och livskvalitet.
Arbetet med munkmodellen framskrider i flera projekt och samarbeten, med såväl arkitekter som forskare från SLU Alnarp, Malmö Universitet och Linnéuniversitet inkopplade.
Motivering:
ACAN Sverige nominerar Tomelilla kommun för sitt banbrytande arbete med att integrera Munkmodellen i kommunens planering och utveckling. Genom att omsätta Agenda 2030 i praktiken och våga testa nya metoder för kommunal planering, sänder Tomelilla en tydlig signal till andra kommuner: förändring börjar med medvetenhet och mod att tänka nytt.
I samarbete med Doughnut Economics Action Lab, forskare och kommuner runt om i världen skapar Tomelilla en holistisk modell för att navigera inom planetära gränser, resurstillräcklighet och social rättvisa. Även om implementeringen är en pågående process, är viljan att experimentera och förändra befintliga styrsystem i sig en kraftfull handling. Tomelillas arbete bryter ny mark och visar hur hållbarhet kan bli den drivande kraften i en omställning till mer resilienta, rättvisa och välmående samhällen.
Att återbruka det "fula"
Det praktiknära forskningsprojektet Att återbruka det “fula” har undersökt hur rivningshotade kontorsbyggnader från 60 och 70-talen kan bli en självklar resurs att omvandla till bostäder. Projektet har utvecklat metoder och verktyg för att kunna identifiera utmaningar och möjligheter i den befintliga bebyggelsen. Genom konkreta förslag på omvandlingar av ett antal representativa fastigheter i södra Stockholm har man kunnat uppmärksamma såväl fastighetsägare, planerare och allmänheten på sätt att utmana invanda tankesätt och arbetsmetoder.
Studien har gjorts av Emma Lindberg, Daniel Lindberg och Johan Holkers och genomförts med stöd från Riksbyggens jubileumsfond
Motivering:
ACAN Sverige vill nominera forskningsprojektet Att återbruka det “fula” till Tänk Om-priset 2025 för att det visar med ett konkret exempel hur vi kan planera och utveckla våra städer med utgångspunkt i det redan byggda, vilket är det enklaste vi kan göra för att minska byggsektorns klimatpåverkan och resursförbrukning.
Metoden skulle på ett enkelt sätt kunna appliceras på andra orter, områden och andra typer av byggnader. Tillvägagångssättet visar också på ett nytt arbetssätt och en mer proaktiv och ansvarsfull arkitektroll.
Sustainordic via Form/ Design Center
Sustainordic är en nordisk plattform som drivs av Form/Design Center och syftar till att främja hållbara städer och samhällen samt hållbar konsumtion och produktion i enlighet med FN:s globala mål 11 och 12 i Agenda 2030.
Sustainordic har under 2022-2024 varit en del av Nordic Sustainable Construction, finansierat av Nordiska Ministerrådet. Ursprungligt fokus var “hållbara material” men under projektets gång har perspektivet vidgats till: Vad är egentligen ”hållbart byggande”? Hur mycket kan vi bygga om vi ska hålla oss inom de planetära gränserna, planetens “safe operating space”?
Projektet har bedrivits brett och samlat kunskap från såväl praktiker som experter, forskare, aktivister, beslutsfattare - över 800 personer har på något vis varit involverade. Det har resulterat i ett antal publikationer, och flera publika events har hållits. Information har delats och spritts gratis.
Resultat av projektet är bl.a. ett antal policyrekommendationer som lämnats vidare till de nordiska ministerierna, med insikter som:
-
Vi måste skifta fokus från nybyggnation till transformation. Undvik rivningar i möjligaste mån, prioritera i stället transformation eller renovering.
-
Vi behöver minska mängden byggd yta per capita, och hitta sätt att nyttja våra befintliga byggnader mer effektivt än idag.
-
De byggmaterial vi ändå använder, behöver vara naturbaserade, cirkulära och lokala.
-
Satsa på utbildning, data- och kunskapsdelning.
Motivering:
ACAN Sverige nominerar Sustainordic för ett imponerande helhetsperspektiv, och att inte ha undvikit de svåra frågor vi måste besvara för att kunna uppnå ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Har vi knappt ens råd att fortsätta bygga - då är det det vi behöver diskutera.
Sustainordic är ett brett projekt med många röster, men det har ändå landat i spetsiga svar. Vi är mycket imponerade av de höga ambitionerna kring kunskapsdelning och tillgängliggörande. Ska omställningen mot en hållbar bransch gå snabbt, så är det så vi behöver arbeta.
Rapporter:
Toolbox for Future-proof construction Results from the Nordic SustainableConstruction Programme
Future-Proofing Nordic Construction Policy Paths for Building within the Safe Operating Space
Building within the Safe Operating Space Nordic Insights on Sustainable Construction
Juryn
Alexandra Cruz
Alexandra är chef för program och internationella relationer på Oslo Arkitekturtriennal där hon utvecklar och samordnar olika program och projekt i samarbete med norska och internationella institutioner.
Alexandra är utbildad i arkitektur från Lisbon School of Architecture och i scenografi från Central Saint Martins, College of Arts and Design, London och har tidigare lett flera projekt i skärningspunkten mellan arkitektur, konst och kultur.
foto: Oslo Arkitekturtriennal, foto av Jan Khur, Studio Abrakadabra
Søren Nielsen
Søren är arkitekt och professor vid Arkitektskolen i Aarhus.
Søren har varit praktiserande arkitekt i 35 år och är partner på Tegnestuen Vandkunsten i Köpenhamn , där han ansvarar för kontorets FoU-verksamhet. Han har varit den ledande kraften bakom flera innovativa projekt för prisvärda bostäder, anpassningsbarhet, cirkularitet och användning av biogena material.
Søren är även aktiv i debatten och har bland annat lyft frågan om ”byggestop” - kan vi alls fortsätta att bygga nytt?
Åsa Setterby Modéus
Åsa har arbetat som landskapsarkitekt i 25 år och är studiochef för Urban Design Studio och partner på MARELD. Studion fokuserar på alla steg i stadsbyggnadsprocessen, där landskap och plats alltid är utgångspunkten.
MARELD var nominerade till TÄNK OM-priset 2024 för ”Återbruk – en handbok inom landskapsarkitektur”.
Åsa har ett starkt personligt engagemang för utvecklingen av ekologiskt och socialt hållbara städer och samhällen och är ordförande för innovationsteamet ”Climate Leadership” på CMB, en organisation där akademin (Chalmers) tillsammans med några av Sveriges starkaste stadsbyggnadsaktörer blickar framåt med fokus på ledarskap för att skapa framåtblickande och långsiktigt hållbara lösningar. Åsa undervisar även på Chalmers masterprogram i stadsutveckling och stadsplanering.
Indy Johar
Indy Johar är i grunden arkitekt och har lanserat en rad initiativ med fokus på omställning - Dark Matter Labs, arkitektur- och stadsbyggnadsbyrån Architecture00, Open Systems Lab, WikiHouse och Open Desk - det sistnämnda för ut bostäder och möbler på marknaden för öppen källkod. Han är även styrelseledamot i flera organisationer så som BloxHub, den nordiska hubben för hållbar urbanisering.
Arkitektur är fortfarande Indys främsta fokus, inte minst som internationell direktör för Nordic Hub for sustainable urbanisation, BloxHub, men också genom att han undervisar och föreläser vid olika institutioner som Architectural Association, University of Bath, TU-Berlin, University College London, Princeton, Harvard, MIT och New School. Han sitter med i flera branschstyrelser och kommittéer och är för närvarande professor vid RMIT University.
Indy är en inspiratör och en stark röst i samhällsdebatten.