Vi fick veta att företrädare för Sveriges Arkitekter skulle ha ett möte med Märta Stenevi, bostadsminister, och Per Bolund, miljö- och klimatminister, och diskutera byggbranschens möjligheter till omställning.
Vi skickade med några frågor.
Vem har koll på budgeten? Enligt Naturskyddsföreningens uppskattning har vi i Sverige 260 miljoner ton CO2 kvar att förbruka totalt för resten av mänskligheten som nationell kolbudget - vilket beräknas ha tagit slut inom fem år om vi fortsätter i nuvarande utsläppstakt.
Vi är många arkitekter som är oroade eftersom vi arbetar i långsamma processer och känner att den systemomställning vi så väl behöver går alldeles för långsamt.
Byggbranschen står idag för c:a 20 procent av Sveriges inhemska utsläpp, och den siffran minskar inte. Även om klimatdeklarationer och gränsvärden för utsläpp införs tar det alldeles för lång tid innan de har effekt.
Kommer vi inte veta att vi har använt upp budgeten förrän det är för sent? Kan vi bygga allt vi vill eller måste vi prioritera - har branschen en nödbroms?
Räcker skogen? Och hur mår den? Inom bygg och fastighetsbranschen finns en stor tilltro till träbyggande som ett klimatsmartare alternativ till betong, och därför lösningen på branschens höga utsläpp. Men hur det svenska skogsbruket bedrivs idag skapar ju också nya problem.
Byggbranschen skulle kunna driva efterfrågan på verkligt hållbart producerad träråvara. Kvalitet istället för kvantitet. Timmer istället för biomassa. Men då kan vi inte bara fortsätta som förut. Att skogen är en oändlig resurs är det väl ingen som egentligen tror på?
Måste vi välja mellan att ha en byggbransch och att ha grundvatten på Gotland? Vi behöver minska vårt beroende av cement, vilket alla turer i Cementa-frågan gör väldigt uppenbart. Både på grund av hur eller var den bryts och vilka utsläpp den ger upphov till.
Att bara byta betong mot andra material - om det ens är möjligt - löser inte heller grundproblemet. Inga resurser räcker för evigt.
Hur skapar vi en framtidssäkrad byggbransch? Cementa-situationen avslöjar en chockerande brist på framförhållning på alla plan. Vilken blir nästa kris?
Det finns så mycket mer att diskutera. Hur minimerar vi rivningar och onödiga ombyggnadsprojekt? (Att via ROT få bidrag till att riva ut köket varje gång en bostad byter ägare är knappast resurseffektivt.) Hur använder vi våra befintliga byggnader mer effektivt - vi har t.ex. en massa kontorsfastigheter som stod tomma större delen av tiden redan innan pandemin. Hur uppmuntras resurseffektivitet och cirkularitet? Det borde inte kunna vara lönsamt att riva och skapa avfall.
Vi vill uppmuntra till att tänka stort och att vi tillsammans tar tag i problemen på allvar innan det är för sent.
Vi arkitekter vill bygga en bättre värld, inte förstöra världen genom att bygga.
Med vänliga hälsningar,
ACAN Sverige
genom
(*Architects Climate Action Network Sverige - ACAN! Sverige, före detta Architects for Future Sverige. På återhörande!)